Vilket underbart väder man vaknar till, eller nu ljög jag lite. Har nämnligen varit vaken sen kl 6, Anders jobbade natt och hade inte kommit än. Det är väl konstigt att man alltid ska måla f.n på väggen, låg där i min säng och funderade hur jag skulle lösa allt, vem som skulle följa med till förlossningen mm
Jag ringde iallafall upp anders och fick höra hans underbara röst, han levde!!!!!
Man hamnar liksom i ett upplösnings tillstånd och blir bara såååå lycklig av att höra honom. Det visade sig att han stannat med lastbilen och sovit en sväng.
Idag ska vi in till stan och fixa presenter, ska nämnligen på kalas i eftermiddag och efter det ska vi på middag till Carina och Jarco. Se hur "tjock" hon har blivit, det är ju inte så länge kvar för henne (4/4), alltid lika kul att träffa dem.
Ha en underbar dag i solen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Solen skiner och himlen är blå! Varför ser det så härligt ut ute när man inte kan gå ut? Vera har varit sjuk i en vecka, hög feber, ont i huvudet och GRÖNT snor. Igår ringde Josefines fröken och sa att hon van sjuk, fick åka och hämta henne. Hon hade så ont i huvudet och feber, var jätteledsen för hon skulle ha gått på sitt första disco på skolan på kvällen och dansa med SAMUEL. Oh vad man tycker synd om henne, hade sett fram emot detta i 2veckor. Hoppas att ni får en myssig dag och så ses vi på torsdag! PS! om det krisar kan jag följa med på förlossningen. Kram Cecilia.
SvaraRaderaVisst är det konstigt att man alltid tänker de värsta tankarna först?? Vi har varit ute en sväng i solen...skönt... och snart är det handbollsträning i Stöpen. Psst...jag kan också följa med till förlossningen....
SvaraRaderaKram
Ja, jag förstår precis hur du kände när Anders inte var hemma. Jag gör precis likadant, önskade att man hade förmåga att inte göra det. Man får ju magsår på mindre än en minut när man håller på så där...
SvaraRaderaJag tycker att vi följer med allihop till förlossningen, tänk vad mysigt vi kan ha! Jag kan ta med kaffe...
Kram