Idag har jag jobbat och det var riktigt skönt att komma till jobbet och träffa andra, ladda mina batteri för att sedan komma hem till min sjuka familj. Anders ringde flera gånger och uppdaterade mig om läget, nog för att karlar kan se ljuset i tunneln vid 37,5 men han ÄR verkligen inte kry. På våra snart 11 år har jag inte sett honom så här dålig, åtminstonde inte i flera dagar.
Hugo hade 37,5 på förmiddagen men nu på kvällen har den stigit till 38,2- nu är han inne på sin sjunde sjuka dag =(
Lucas ligger på 39,3 och är verkligen inte fräsch, han som vanligtvis är ett energiknippe vid 38 ligger nu bara och är helt utslagen.
Nu önskar jag verkligen att min familj blir frisk.
Min älskade mamma slutade kl 15 så hon kom hit efter jobbet och hjälpte Anders med barnen, vad skulle vi göra utan mamma och pappa. Jag/vi är så oerhört glada för allt ni gör för oss- önskar att alla hade såna föräldrar- ÄLSKAR ER!
Hon är så snäll att hon ändrar sitt schema för att kunna hjälpa till, även att risken finns att hon bli smittad

Hugo har fått kort från synsam att hans glasögon är klara, så nu är han sugen på att åka och hämta dem. Han kommer att bli sååå fin- återkommer med bild!

Idag har min kära vän Frida gått 13 dagar över tiden och hon skulle in på besök idag, jag hoppas verkligen att de sätter igång henne NU. Stackare! varenda gång telefonen ringer så hoppar man högt och tror att det ska vara över, men icke så nicke.